Åkte på eftermiddagen en snabbtur till Stockholm för att höra ett visprogram i Salemskyrkan. Roger Ylvenius tolkade Olle Adolphsson. Vi är ju inte så många som gör det, så det var lite roligt att höra en kollega sjunga samma visor, som jag själv brukar ha på repertoaren. Det var inte så stor skillnad tycker jag. Roger har inte varit ute på estraderna på femton år, så det var en come back, och lite ringrost och nervositet märktes av. Men det blev allt bättre under programmets gång. Han hade ett fint gitarrkomp, som skilde sig lite från mitt. Jag tror vi sjunger i olika tonarter, och då får man välja olika vägar på gitarren.

  Jag är lite sugen på att vi skall få testa den där scenen, om vi kan övertyga arrangören att vi duger och kan dra folk. Men jag har varit lite osäker om repertoarvalet, eftersom det är ett kyrkorum. Vid de två program jag nu har hört där, har man emellertid inte tagit någon större hänsyn till detta. Olle Adolphssons visor är ju ofta fräckare än man först tror, och han har alltsomoftast svordomar med i texten. Men vi behöver ju inte ta just dom, om vi inte skall göra ett rent Adolphssonprogram, som vi gjort en gång i Roslagskulla kyrka. Det var då jag först fick fundera på detta.

  Nu skall vi ladda för melodifestivalkväll.