Dagens motionsrunda blev en cykeltur fram och åter längs en byväg i nordvästlig riktning från vår bostad. Sista bostället längs vägen hette Gärstatorp, men sen fortsatte vägen ytterligare ett par kilometer bort till några mindre odlingar bort i skogen. Mängder av jakttorn vittnade om att där var goda jaktmarker och vägen slutade vid en jaktkoja.

  Halvvägs upp längs vägen korsade jag ett krondike som fortsatte ned genom en beteshage som en porlande vårbäck. Där i solen med bäckens porlande, med fågelsången och dofterna från hagen blev jag på ett ögonblick förflyttad till barndomens äventyr borta vid bäcken vid Gubberget på Väddö. Där byggde vi vattenhjul och där låg en stor flat sten som en bro över bäcken. Den var till stora delar av rosa fältspat, så vi kallade stenen för fläskkotletten, för den såg ut så. 

  Hemkommen togs jag snabbt åter till verkligheten genom ännu en saftig räkning från Eniro. Jag inser att nästa år blir det inga mer kataloguppgifter, de kommer aldrig att betala sig. Det får räcka med nätet och någon tillfällig tidningsannons. Nu blir jag tvungen att kontakta banken för att lösa det här. Från personalkonsulenten har ännu inte hörts ett ljud om mitt jobb.