Alla inlägg den 27 april 2008

Av Birger - 27 april 2008 20:07

Jag började skriva blogg som ren terapi, när jag förra våren var sjukskriven, fast av en annan orsak än nu. Till att börja med skrev jag anonymt, under signaturen "Farbror blå". Men snart kom jag på att denna beteckning dels användes som smeknamn på polisen och dels kunde uppfattas som en politisk markering åt fel håll. Sedan kom jag också fram till, att det jag skrev om ville jag kunna stå för med mitt namn och samtidigt blev det då en länk utåt för min verksamhet.

  Som anonym bloggare kan man tillåta sig ett helt annat förhållningssätt både till sanningen och till hur mycket man vill lämna ut av personliga känslor och förehavanden. Man skall veta att vem som helst kan få upp ens sida, utan att ens aktivt söka den. Där kan finnas ett ord i texten som ger träff på en annan sökning. Detta är på gott och ont. Det kan uppstå helt oväntade påde positiva och negativa kontakter och man vet aldrig vad det leder till.

  Det är också i de anonyma bloggarna hånskratten och de elaka kommentarerna florerar. Efter en kort tid blir det väldigt tröttande och personligen slutade jag mycket snart läsa mer än ett fåtal.

  Jag skriver alltså sedan ett år tillbaka under eget namn med länk till vår hemsida. Alltså försöker jag skriva om sådant som jag tror kan intressera någon annan att ta del av inom kulturens värld eller i naturen, som jag gärna skildrar i bild. Jag har ju en bakgrund som bildskapare och det är klart jag vill dela med mig av vad jag ser, numera oftast med hjälp av kameran.

  Men ibland förfaller även jag till att gnöla om hälsotillståndet eller den ständigt ansträngda ekonomin. Det är ju nästan den värsta synden i det här landet, att tala om pengar.

  Hasse och Tage gjorde en rolig sketch om detta en gång, med Monica Zetterlund och Lena Nyman i rollerna som mor och dotter. Den slutade med att modern sade till sin minderåriga dotter. "Ja, gå du ut och knulla med Kalle, bara ni inte pratar om pengar."

  Men är det inte orättvisorna vi skall försöka rätta till? Då måste de också belysas, hur politiska beslut t.ex slår mot enskilda människor, både ekoniomiskt och kanske därmed också mot deras hälsa. Jag förstod häromdagen hur det var ställt, när jag började planera för att åka in och spela på tunnelbanan och det stupade på, att jag inte hittade pengar till busskupongen. Därför, mina damer och herrar, får ni ibland förlåta en fattig trubadurs klagovisa. Men:

   "Det ordnar sig alltid, om man tar't som det kommer.

    Man ska aldrig sörja. Nej, se på mej!

    Mot härliga tider, 

    ska vi gå vad det lider

    och livet skall börja för dej och mej!"

Jag skall gå i tjänst igen den 1 maj, en utmärkt dag att börja jobba på.


Av Birger - 27 april 2008 14:45

Tio år har i dag gått sedan jag och min sambo inledde vårt förhållande. Detta skall jag inte gå närmare in på nu, mem mycket har hänt. Våra två gamla mammor har gått ur tiden, vi har bytt hemort och fyra barnbarn har tillkommit, tre på Ewas sida och ett på min. Livet går alltså vidare och där är den stora glädjen på ömse håll. Vi kämpar på så gott det går och har ett par som håller koll på oss.

Av Birger - 27 april 2008 14:14

I går blev det mycket film. Jag for in till Filmhuset för att ta del av sista dagens program i "Drömfabriken", den årliga mässan för filmskapare. Statistföreningen hade egen monter och castingfirman "Filmcafé", där jag fick en längre pratstund med en av grabbarna. Det tycks finnas ett oerhört stort intresse bland de yngre att syssla med sådana här kreativa yrken. Åtminstone under gårdagen var medelåldern bland besökarna påtagligt låg.

  Det hindrar ju inte att även en äldre herre som jag kan få ut en del av att besöka de programpunkter som erbjuds och jag hann i går bevista ett sådant där skådespelarna Jonas Karlsson, Jakob Eklund och Helena af Sandberg samtalade om skådespeleri och hur olika det kan gestalta sig inom teatern och filmen. En första reflektion var, att det nästan var två olika yrken, som kräver helt olika förhållningssätt för att lyckas. Det är inte säkert att en teaterutbildad skådespelare gör sig bra på film, medan en ren amatör kan göra det bara genom att vara sig själv.

  På kvällen såg jag just en sådan, då Janne Karlsson dök upp på rutan i "Göta kanal 2", som jag inte sett tidigare. Han är ju en genuin figur i sig själv. Filmen som sådan fick väl oförtjänt dålig press, tycker jag. Om man tänker bort den första filmen, eller som jag inte ha sett den heller på länge, då var den riktigt underhållande. Bara gissningsleken för att identifiera de välmaskerade birollsinnehavarna var ju rolig. Grävmaskinist Peter Haber, slussvakt Kjell Bergqvist, för att inte tala om fiskargummorna Regina Lund i dubbel upplaga.

  Fortsatte sen med att slå över till oscarbelönade "Lost in translation", som var en mycket mer finstämd historia. Jag var med ända till slutet, då filmen fick en mycket konstig avslutning, som verkade helt orealistisk i tid och rum. Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren dök upp på en plats där hon omöjligt kunde vara just då.

  Har för mig att jag läst någonstans, att filmen haft ett annat slut från början, som inte godtogs av testpubliken, så att man gjorde en ny version. Det vore intressant att veta, om den ursprungliga versionen var mer realistisk.

Skapa flashcards