Jag har nu varit ute på en ny upptäcktsfärd på cykel längs skogsbilvägarna norr om Myskja, i den trakten där björnen nyligen satt sina spår. Där finns långa vägar rakt ut i skogslandet och man känner sig snart förflyttad till vildmarken. Vårvärmen har infunnit sig och fågelsången följer mig längs vägen. När jag närmar mig vägs ände, öppnar det sig till ett stort hygge, där en ensam man går och sätter granplantor.

  Längs vägen ligger ett stenblock som ingått organisk förening med en stor asp. Här kunde en trähantverkare ha tagit ämnen till något speciellt redskap, som krävde att ådringen följde formen. Man skall vara "träsynt", sa man förr, för att hitta lämpliga ämnen.

  Ca 13 km blev det i dag och knälederna känns mycket bättre efter än före turen, så jag förenar nytta med nöje. Men björnen såg jag inte en skymt av.