Brukar ni titta på SMHIs radarbilder?  Där kan man göra sin egen prognos eller plötsligt upptäcka att Danmark ser ut som Tin Tin som har fått snuva!

Nalle Puh i Tor Isedahls gestalt, Marie Isedahl som Nasse, Inga Sarri som Christoffer Robin, Lars Edström som Kanin och Nils Eklund som Ior i Nisse Skoogs dekor 1964.

Till sommarens sysslor hör läsning och själv går jag för närvarande igenom en del gamla tidskrifter, som jag sparat för "senare läsning", däribland en hög gamla VI-tidningar. I ett nummer från 2004 finner jag ett reportage om en av våra stora scenografer, Nisse Skoog, då 83 år gammal. Han var även i ungdomsåren en framstående jazztrumpetare i Lulle Ellbojs storband och hade eget band på Nalen.

  Jag får genast en flashback till 1964, det året jag började jobba på Stockholms Stadsteaters snickarverkstad. Det första jag fick ge mig i kast med var då dekoren till "Nalle Puh", en barnteaterföreställning, som just Nisse Skoog gjorde dekoren till. Allt var nytt och spännande och teaterdrömmen levde stark. Då hade jag ingen aning om Nisse Skoogs jazzbakgrund, den fick jag reda på senare, men jag gillade hans dekormodeller i skala 1:25 och fick vara med och bygga upp flera av dom i full skala, bl.a Strindbergs "Kronbruden". Bilden ovan är ur mitt gamla fotoalbum.

  Nu läste jag att alla hans gamla teckningar finns donerade till Teatermuséet, vilket naturligtvis för mig då blir ett kommande besöksobjekt, när jag har vägarna till Stockholm.

Vaknade onödigt tidigt och hann läsa lite innan sambon också var på benen. Forfarande regndroppar i luften, men vi beslöt att ta en tidig cykeltur. På väg hemåt kom en råbock skuttande mot oss över ett fält. Vi stannade och stod blickstilla, tills den var så nära att jag kunde fotografera den.

Gårdagens spelning blev en riktig långkörare, som startade med två sånger vid vigseln i Ingarö kyrka och därefter båtfärd med Taxibåten Madame ut till Bullerö. Vi mingelspelade och ledde allsånger och framförde önskevisor och en del annat, som vi valt själva, lite nu och då under färden och under uppehållet på ön. Regnet strilade fint under större delen av dagen, så det blev inte så mycket av själva besöket på ön. Några badade men vi höll oss ombord och underhöll resten av sällskapet. Det var ett mycket okonventionellt, okrystat och trevligt bröllop. Alla nöjda och glada trots regnet.

  Återfärden gick förbi Sandhamn medan mörkret föll och vi var i hamn klockan tjugotvå. Åter hemma vid midnatt efter fjorton timmar. Då stod båda radioapparaterna på och pratade för fullt med varandra. Vem hade satt på dom? Dom var tysta när vi for.