Tänk vilket jobb man lade ned förr på kvalitetsmöbler. Dom här lär väl ha drygt hundra år på nacken. Inte konstigt om några delar lossnat och behövde limas fast. Dom håller i hundra år till.

Det blev en mycket innehållsrik dag i går. Vi åkte till Skebo på en auktion ett par timmar på förmiddagen och sambon ropde in en gammal vagga, som jag av snickeriet och slitaget tror är mycket gammal, men lagad vid något senare tillfälle. Vi skall försöka spåra ursprunget, då den kommer från hennes fars hemtrakter i Ununge.

  Sen for jag själv till spelmansstämman i Lohärad, som begåvades med fantastiskt väder och många tillresta spelmän. Det blev ett omväxlande och bra program. Jag lyssnade mer än buskspelade, för ovanlighetens skull, och bidrog själv med ett par låtar på nyckelharpa och en på fiol till programet. Träffade flera gamla bekantingar och fick mot slutet en trevlig spelstund inne i köket med Lasse Winnersjö. Det blev mest dalalåtar på fiolen.

  En ovanligt stor del av spelmännen förflyttade sig sedan till kyrkan där det bjöds soppa på läktaren för dem som ville medverka i den efterföljande spelmanskonserten. Till den hade jag tagit med mig mitt ärvda psalmodikon och presenterade det genom att berätta lite om Johan Dillner och spela en psalmmelodi, detta som introduktion till Evert Taubes visa "Psalmodikon". Detta blev ett mycket uppskattat inslag, då många varken kände till intrumentet eller visan tidigare.

  Den spontant hopkomponerade konserten blev mycket varierad och trevlig men något för lång. Programmet bjöd på olika kombinationer av fiol, nyckelharpa, klarinett, blockflöjt, munspel, ackordcittra, vissång till gitarr, solospel på gitarr, psalmodikon och körsång av kyrkokören. När vi skulle tåga in till allspelet började enstaka regndropar att falla. När vi skulle tåga ut efter två timmar var det skyfall, så alla spelmän fick stanna i vapenhuset med instrumenten och spela ut publiken.

  Jag löpte sen ut till bilen efter mitt stora paraply och blev genomblöt på den lilla biten, men hade sen i alla fall något skydd för instrumenten. På ett ställe längs vägen hem syntes det tydligt vad som var sjön Erkens gamla utbredning, ty regnet hade åter förvandlat åkrarna till sjö. Men skyfallet var mycket lokalt. I Edsbro hade det bara regnat lite lagom.

  Hemma väntade dukat bord med kräftor, gott bröd och nubbe.