Vi har låtit våra vinteräpplen sitta kvar på trädet och nu kommer dom väl till pass för hungriga fåglar. Här är det Björktrasten som hälsar på.

Våra två samarbetande körer hade långövning och fest efteråt i går. Det blev en glad tillställning med mycket god mat, som det blir när det är knytkalas och alla kommer med sina specialiteter. Själv bidrog jag med en smaskig Jansons frestelse och en del vissång. Det kändes som att båda delarna uppskattades. Jag fick också tillfälle att presentera något av min repertoar för mina körkollegor, som annars bara har hört mig i tenorstämman.

Och naturligtvis startar inte snöslungan. Den har stått oanvänd sen förrförra vintern och bara tjurar. Man blir lika trött av att dra i det där startsnöret som av att skotta för hand, men det har jag fått göra i alla fall nu för att vi skall komma ut och in. Jag får söka proffessionell hjälp i morgon, för det skall komma mer snö. Har även plockat fram skidorna och fyllt fågelborden.

Vi tittade ut efter TV-soffan i går kväll, så var det ett tjockt snötäcke och såg ut som ett julkort i lampskenet. Jag vaknade sen klockan fyra och insåg att jag hade en timmas vaka framför mig. Steg upp, drog täckbyxorna och en varm jacka  utanpå pyamasen, jägarstövlarna och vintermössa och gick sen ut i natten och skottade undan och borstade av bilarna till morgonen, då sambon skulle in till Norrtälje.

  När jag senare på morgonen vaknade igen, hade det kommit lika mycket till och snön har stundtals vräkt ned. Jag tog en promenad ned till affären, då jag saknad grädde till den Jansons frestelse jag föresatt mig att tillaga till kvällens knytkalas med kören. Vi skall ha långövning på eftermiddagen med lite fest efter. Var och en tar med käk av något slag för fyra personer, så blir det en intressant buffé.

  Jag blev ordentligt varm på hemvägen, då gångvägen bara var plogad halvvägs, så det blev snöpulsning sista biten. Jag håller matchvikten.

De har gamla grafiska bladen, troligen torrnålsgravyr, föreställer Slottet i Nyköping och är signerade 1927 av någon "Carlie" eller något liknande. Svårt att tyda. Är det någon som har ett tips? Jag fick tag i dom oramade på auktion och har hittat ett par gamla ramar av ungefär samma årgång från en annan auktion.

Blev bara fascinerad av hur solens sista kvällstrålar tog fram den där husgaveln ur mörkret när jag tog en promenad i skymningen.

Det skall vara syrafri kartong runt akvareller, teckningar och grafiska blad, för att dom inte skall förstöras och vittra sönder med tiden. Detta borde dom ha förklarat tydligare på konstskolan, för det hade man inget begrepp om då. Det är förstås en kostnadsfråga också. Nu har jag i alla fall börjat byta paspertoer på en del bilder här hemma, både egna och andras, som jag vill ska hålla sig ett tag åtminstone. Här är det några spelmansprträtt jag gjorde på sjuttiotalet som bokstavligen fått en ansiktslyftning. Från vänster är det Erik Sahlström, Päkkos Gustav och Viksta-Lasse.

UNT, Uppsala Nya Tidning, hade i söndags en notis om min 65-årsdag. Av de uppgifter de fått av mig personligen, hade de valt ut en samling gamla musikensembler som jag tidigare medverkat i och placerat dessa i nutid, trots att de sedan länge är insomnade.

  Den nuvarande konstellationen, musikduon "Vispeppar", som jag är ena halvan av tillsammans med sambon, hade dom istället helt utelämnat, vilket naturligtvis var olyckligt. Man vet aldrig hur stressade redigerare klipper och klistrar i det material dom har. Det har vi tillräckligt med erfarenhet av sedan tidigare.