Hade ärende till Norrtälje och fortsatte söderut, när jag ändå var i farten. Det var två veckor sedan jag träffade lilla busfröet Tove, så jag måste se vad som hänt. Och där var det full fart. Nu reser hon sig obehindrat rakt upp från golvet och står och balanserar i knäet på en när man sitter i soffan, drygt elva månader. Hon älskar när man busar med henne och är väldigt observant på vad som händer. Och så är det tänder på gång, så åtkomliga bordsskivor ligger illa till. Hon har blivit "krubbitare".

Gårdagen bjöd på två musikupplevelser. Först att få lyssna till Cajsa Ekstavs och Örjan Englunds trevliga program vid Rödakorsjubileet i bygdegården, dels att själv bidra med gitarren till reprisen på körens allsångsmässa i kyrkan.

  Cajsa och Örjan bjöd på en blandning av gamla visor och låtar på nyckelharpa och dragspel, mycket trevligt presenterat med både roliga historier och historik om nyckelharpan. Vi fick bland annat höra en gammal polska som tillägnats Carl von Linné och som denne troligen har dansat till. Det var en ny aspekt på den mannen, att han lär ha varit en duktig dansör. Örjan presenterade också en egen mycket hörvärd komposition och sen blev det naturligtvis Sahlströms "Spelmansglädje" som avslutning.

  Det kom en del folk även till kyrkan en timma senare, trots programkrocken, och det mesta klingade bättre i kväll, beroende på temperaturen. I går kväll var instrumenten omöjliga att hålla i stämning i kylan. Nu var det uppvärmt när vi kom. Det som blev konstigt under kvällen var, att prästen vände sig till oss framme i koret och vände församlingen ryggen, när han talade. Vet inte hur han tänkte, om han över huvud taget gjorde det?