När jag stod vid fönstret och betraktade den nya trädsiluetten började det plötsligt röra sig i dunklet och där var dom, våra nattgäster. Jag tryckte kameran mot rutan och chansade att det skulle bli något och det var så här jag såg dom, som gråa skuggor. 

Nu är den änteligen väck, den stora tallen med fyra stammar spretande åt olika håll och delvis lutande över elledningen. Den har dessutom skuggat halva tomten. "Jimmys trädteknik" kom och plockade ned den, med spännlinor och sinnrik säkerhetsutrustning som möjliggör att klättra upp och såga ned stammen bit för bit, utan att ledningar och annat följer med. Det blev ett stort befriande luftrum, där förhoppningsvis eftermiddagssolen nu skall kunna nå ned till trädgårdsmöbeln. Det är alltid fascinerande att se skickliga yrkesmän jobba. Nu har jag motionspasset ordnat för några dagar, för att släpa alltihopa utom riset till vedbacken. Det känns mycket meningsfullt.