För 200 år sedan, den 17 mars, lämnade genaral von Döbeln Åland och tågade med 5000 svenska soldater de fem milen över isen till Grisslehamn med ryssen i hälarna. Ungefär 3500 kom fram. De övriga dog endera i strid eller av umbäranden under marschen. Det rådde vidriga förhållanden på alla sätt med snöstorm och öppna råkar i isen. I Grisslehamn utkämpades den sista striden mot ryska trupperna, som sedan efter övernattning drog sig tillbaka till Åland, medan isen ännu bar. Detta blev slutet på det svenska herraväldet över Finland och början till en ny tid, även om det tog tid att bygga upp det nya. Sverige hade lika väl kunnat blivit delat just då mellan Ryssland och Danmark och upphört som egen nation. Detta är något att minnas.

  Därför har Roslagens sjöfartsminnesförening och dess ordförande Lars Nylén tagit initiativet till att uppföra ett minnesmärke i Grisslehamn och detta avtäcktes under stora högtidligheter i går den 20 mars. Där var flottbesök, hemvärnsmusikkår, tre olika militärförband, varav ett i den tidens uniformer, salut och sirener från fartygen i hamnen och en rad talare som berättade om denna ödesdag i den svenska historien, däribland överstelöjtnant Carl von Döbeln som initierat berättade om sin farfars farfars bror generalen Karl Georg von Döbeln. Vi minns honom som mannen med det svarta pannbandet i Fänrik Ståls sägner.

  Minnesmärket, som kallas Lidströmms kummel efter fänriken Hans Lidström som ledde försvaret av Grisslehamn, är ett stenkummel med en smidd uniformshatt smidd av konstsmeden Jan Mattson från Tierp. Den högtidliga invignigen hade samlat stora  skaror av historieintresserade denna första vårdag. I Rospiggen 2009 skildras detta skeende i en artikel av Bertil Wååg, "När Sverige förlorade Finland". Den är värd ett studium.   Bilderna är Grisslehamn med korvetten Sundsvall, intågande soldater i 1809 års mundering och det avtäckta minnesmärket.