Under gårdagen hanns tre viktiga saker med, ett litte filmjobb, ett besök hos syster och månadsträff med Visans Vänner i Stockholm. Filmningen var en lite insats i en novellfilm, som skall komma i SVT nästa sommar. Plötsligt stod jag vid en dörr och skulle ha en replikväxling med  Björn Granat, som jag satt och såg på bion dagen innan i "Män som hatar kvinnor". Han hade nästan samma kostymlook dessutom, så det kändes lite som att vara kvar i den filmen. Den har ju ändå hängt sig kvar lite i bakhuvudet. Det gick bra och alla var nöjda efter ett par tagningar, så det kändes verkligen mödan värt. Träffade dessutom trevliga statistkollegor.

  Ett par timmar hos syrran i mellantiden till kvällens evenemang, så fick jag tre saker uträttade på samma resa. God anslutning hos Visans vänner och några nya ansikten. "Okända visor" var temat, så jag valde en gammal bondkomikervisa, som knappast någon i sällskapet hade hört. Den gick också hem hos publiken. Alltid lite speciellt på de här träffarna, där man sjunger inför en massa kollegor. Det blir lite extra nerver med då, men jag har nu börjat känna mig trygg där. Ljum sommarkväll så vi satt ute och pratade en stund efter programmet. Var dock lite vilsen i pannkakan när jag skulle fara hem, så det blev en extra krokig väg genom staden.

  Nu står tre nya saker på programmet, barnvakteri i kväll samt två på  varandra följande körframträdanden i morgon, med olika körer och olika program. Så det gäller att titta igenom det nu. Har satt fyr i braskaminen för att få lite bättre temperatur i huset efter bortovaron. Men vädret manar också till en cykeltur. Så får det bli.

Detta erbjudande upptäckte jag förra veckan och utnyttjade i dag för första gången. Lagom till premiären på "Flickan som lekte med elden" körde dom mattinéföreställning på "Män som hatar kvinnor" i dag. Det var cirka hundra gråhåriga personer i salongen, så det var tydligen ett uppskattat grepp. Filmen var också en stark upplevelse och jag får väl instämma i beundrarkören, utan att ha läst böckerna. Där finns märkliga detaljer att haka upp sig på, som varför Peter Habers rollfigur måste heta just "Martin" i den här historien också och måste Michaels roll heta Michael. Det blir lite rörigt.  När han sen frågar Ingvar Hirdvall, om han vill ha något att dricka, så väntar man sig bara svaret: "Ja, en stänkare!" Vedervärdiga typer har också blivit något av Peter Anderssons specialitet. När får man se honom i en sympatisk roll? Men bortsett från detta så var det ju stort skådespeleri och ett fantastiskt bildberättande som höll en fången. Sen kändes det märkligt att komma ut på stan igen mitt på blanka eftermiddagen. Men det kanske var tur. Jag kände ändå att filmen satt kvar i knoppen och började se bilarna framför mig som några banditer jag förföljde på vindlande vägar ut i landskapet.

Så har det varit i dag. Först en stunds övning på morgonen, sedan iväg till Vallentuna för en "Sopplunchspelning" i Åbybergskyrkan för ett trettiotal pensionärer. "Toner till tanke och trevnad" hade jag kallat det hela, en blandning av visor , folkmusik och lite berättande. Det kändes som att det komceptet gick hem och jag fick några trevliga pratstunder efteråt. I den kyrksalen finns en Bösendorferflygel med ett fantastiskt anslag, så härligt lättspelad och med vacker ton. Efter programmets slut, gick en liten gumma med rullator och jag in dit och jammade "What a difference a day made". Hon sjöng och jag spelade. Jag vet inte om det var en passande repertoar i det rummet, men kul var det.

  Sen blev det ett par timmar hos dottern och dotterdottern och dit kom sedan även sonen en stund och vi hann spela lite ihop, innan jag måste fara vidare till körövning i Norrtälje. Intensiv övning med Skärgårdskören inför söndagens kalaskonsert. Det blir nog bra, även om jag tycker att den här kören försöker sätta hastighetsrekord på en del låtar. Tämligen trött men nöjd med dagens arbete. Skall nu försöka varva ned hjärnan till sovstadiet. God natt.

Den gamla boden i skogskanten ser inte mycket ut för världen och har väl inte längre någon som helst ekonomisk funktion. Det är något man bara passerar i vanliga fall. Men en gång bygdes den med ett speciellt syfte och upphovsmannen lade ned möda på att den skulle se bra ut. Det kan man se om man stannar upp och tittar närmare. Kolla smidet på dörren, så fint det är utfört för kanske 200 år sedan.

Det här fick helt enkelt bli en semesterdag. När vitvarureparatören varit här, lastade jag cykeln bakpå bilen och tog mig iväg en bit. Ställde bilen på säker plats och fortsatte med cykeln mot utsett mål, en liten sjöplätt mitt ute i skogen. Efter en kilometer flög plötsligt ett havsörnspar upp från en åker och ett gäng korpar flaxade också omkring. Det låg något djurkadaver där ute som dom hade kalasat på när dom blev störda. Den ena örnen kom med mäktiga vingar tvärs över mig.

  Fortasatte in på en skogskörväg mot Humleberget och Fågelsjön. Berget gav jag katten. Det var omgivet av tät skogsplantering, men sjön ville jag se. Den sista biten fick jag gå genom ganska oländig sumpskog för att nå fram. Men så låg den där som ett litet öga mitt i skogen.

Denna plats är nog mycket sällan besökt, men där satt ett par knipholkar och sjöfågel lättade från sjöns yta när jag kom, så någon gång har någon ändå gjort sig besväret. Frågan är nu varför jag själv gör mig det omaket? Ja, dels är jag nyfiken på att se hur kartbilden ser ut i verkligheten, dels är det en utmaning att hitta dit och tillbaka och dels är det roligare att ge sig ut på en motionstur om man har ett mål och kan stoppa med kaffetermosen i cykelväskan eller ryggsäcken. Det finns ett otal mindre sjöar som väntar på mina besök. Det här var nog en av de minsta till ytan men väl värd naturuplevelsen.

Efter gårdagens minglande i stan är måndagen helt ren i almanackan. Vädret inbjuder till utfärd och jag tar cykeln trakt ut i skogslandet norr om byn. Här kan man färdas kilometervis på långa skogsvägar utan att träffa en själ. Har man tur kan ju någon björn dyka upp förstås, men i dag var det helt lugnt. Endast den svaga vinden som rasslar lite i asplöven, annars tystnad.

  På hemväg ringer mobilen och jag får erbjudande om att vara med i en novellfilminspelning, som jag skickat intresseanmälan till. Det är ingen ekonomi i sånt men en bra erfarenhet, när inget annat tränger på. Resten av dagen blir det musikövning inför flera olika inbokade evenemang. Körstämmor har anlänt per ljudfil och kan lyssnas av med noterna till hands. Vilken service.

Missade ni denna dokumentär i kväll, så vill jag gärna rekommendera att ni ser den, när den går i repris t.ex den 17/9. En fantastisk livshistoria berättad genom gamla svartvita filmer, täljda trägubbar och upphovskvinnans berättelse till nyfilmade bilder.

Man har ju inte roligare än man gör sig, så därför tog jag mig iväg in till Stockholm, där kollegorna i Visans Vänner skulle uppträda på Skeppsholmsdagen. Väderutsikterna var splittrade, så jag rustade mig för att tåla en skur, men på Skeppsholmen lyste solen hela tiden. Det var emellertid ett dramatiskt skådespel på himmelen både på vägen dit och stundtals under dagen.

   Skeppsholmsdagen var i alla fall ett arrangemang som drog folk och det var riktigt festligt att vimla omkring där och ibland träffa någon gammal bekant att få sig en pratstund med. Jag hade tagit med felan för eventuellt buskspel och fick faktiskt användning för den ett par gånger under dagen. En till synes obekant man anropade mig plötsligt vid namn. Det var en gammal körkompis från sjuttiotalets Kör-SMI som gav sig till känna och det ledde småningom till en improviserad spelstund på fiol och dragspel mitt i vimlet.

Visans vänners spelplats låg lite avsides och drog inte så mycket folk, så det var väl ingen förlust att inte ha blivit uttagen till dagens program. Då var det roligare att ströva omkring och titta på alla märkliga och vackra båtar som låg vid kajen eller ute på vattnet. Där låg bland annat roslagsjakten "Sofia-Linnéa", som man fick gå ombord på och titta lite närmare. Sen fanns det nybygda båtar från folkhögskolans båtbyggarlinje och musik att lyssna till från musiklinjen. Och en portion strömming sitter ju aldrig fel en sån här dag.

Mer bilder finns på: http://www.pixbox.se/alb_show_id1018610_page0.html