Nyårsgästerna har farit efter ett lugnt men väl genomfört nyårsfirande. Det åts gott, det dracks gott, det spelades och det pratades och plötsligt var klockan kvart i nytt decennium. Vi satte på TVn och hörde Nyårsklockan och skålade för det nya året och knoppade in vid tvåsnåret.

  Nyårsdagen började för min del med snöröjning efter det ymniga snöfallet under årets sista dygn. Nu kan man röra sig igen utan att pulsa fram i lössnön. Minus tio grader på morgonen.

  Vad blev det då av det gångna året, om man bortser från de stora politiska skeendena och inträffade naturkatastrofer? Det mest iögonenfallade för egen del var, att jag blev ensamboende i början av sommaren och då startade ett Bed & Breakfast, som har varit en trevlig verksamhet vid sidan av min övriga intressen. Nu upptäcker jag när jag skall titta tillbaka, att outlook-programmet tydligen raderar allmanackan efter ett halvår, så det som hände före juli är blankt. Det är också lite så det känns, så det kanske är som det ska.

  Vi kan alltså i stort sett dra ett streck över årets första hälft. Men en rolig sak som hände då var att jag var konferencier på Statistföreningens Guldtackegala.

  Sommaren ägnades åt att återupprätta min plattform inom folkmusiken med besök på flera spelmansstämmor än vanligt och ett förvånande varmt mottagande. Jag har också fått se sonen ta upp låtspelet med oanad intensitet, så att vi nu åtminstone internt kan bilda spelmansduo. Därutöver har jag haft en del mycket trevliga spelningar som trubadur och även medverkat som solist vid några körkonserter.

  Det har hela tiden funnits saker att göra i verkstaden. Även om det inte har regnat in arbeten så har det droppat in stadigt.

  En annan gren har varit filmandet, som inneburit flera stateringar och några mindre  roller för reklam och kortfilm. Det känns som om det skett en utveckling där, att jag bättre kan använda de små uttrycksmedlen, till skillnad från när man är på scenen.

  Årets resa gick till Göteborg för att hälsa på gamla moster och samtidigt bese bokmässan, som var en mäktig upplevelse.

  Så i slutet av året tog jag itu med släktforskningen, som säkert kommer att få ta en del tid det närmaste halvåret. Både moster och jag vill veta en del om framför allt  morfars bakgrund och det har så här långt varit en intressant resa.

  Och som en röd tråd genom hela året har varit att följa lilla Toves utveckling och få följa henne på äventyr både här hemma och annorstädes. Det har nog på det hela taget varit ett rikt år, om man bortser från det pekunjära.