Jag tittar på Idrottsgalan mest för allmänbildningens skull, så att jag skall klara nästa års upplaga av TP och för att få se, hur människor ter sig och beter sig i den fina världen. Jag förnekar inte, att några av dessa idrottsprestationer har fått även mina känslor i svallning när de begav sig, så visst skall de hyllas. Men det blir ju lite halvdant, när detta sker mitt under uppladdning inför vinter-OS, då framför allt vintersportarna inte har en chans att vara med, inte ens om dom som Helena Jonsson vinner högsta priset.

  Sen är det ju lite slarvigt, att en del artister, såsom damen ovan, blir så hastigt presenterade att man inte hinner uppfatta namnet och dessutom bara står med som "bl.a." i den tryckta informationen. Hon var annars både se- och hörvärd.

  Till det positiva hör, att en del andra prestationer kan lyftas fram och belönas, såsom hockeydomaren, tillika ambulanssjukvårdaren, som genom rådigt ingripande räddade livet på en spelare som fått hjärtstopp efter en tackling på isen.

  En del av humorinslagen bar bra och förnöjde, några blev mer bisarra än roliga, men Babben och hennes två kavaljerer gjorde ett träffsäkert nummer i TV-soffan.