Nu är det min tur tydligen. Sambon har varit utsatt sedan vi kom hem från vår resa, men jag trodde jag hade klarat mig. Tydligen är det något med lång inkupationstid och nu sitter det en infektion i luftrören, som stör både sömn, kroppsarbete och sjungande. Vi får hoppas vi klarnar till den tionde, då vi skall medverka på Taubefestivalen. Men det är ju körövningar innan dess också, som jag bör vara med på, så jag hoppas det ger sig snabbt.

  Annars har det varit fina dagar. Gårdagens förmiddag var jag på vägmöte för den lokala vägföreningen. Vi satt i trädgården hos ordföranden med utsikten på bilden ovan. Konstruktivt möte och god stämning. Vi beslöt att ha gemensam röjningsdag för att ta bort skymmande sly längs vägen och ha gemensamt fika i vår trädgård efteråt.

  På eftermiddagen klippte jag klart i hallonlandet och körde undan det urklippta riset. Sen blev det alltså revyn på kvällen med massor av folk. Dom har kört fyra fullsatta föreställningar i bygdegården, så det måste dom vara oerhört nöjda med. Publiken var i varje fall nöjd.

I dag har jag istället fått ta det mycket lugnt för aatt inte anstränga luftrören. En liten cykeltur har det ändå blivit i sakta mak och biltur till Rimbo för matinköp. För övrigt har jag orkat öva på nyckelharpan, vilket inte är så dumt.

Vi kom i sista momangen iväg och såg årets lokalrevy "Edsbroskrapet", som var mycket bra. Många roliga lokala skämt, som utsoknes kanske inte riktigt förstår vidden av, men också många välskrivna och hejdlöst framförda mer allmänna nummer t.ex med rymlingar från åldringsvården eller Anders Liegnells "Potatispop" med doakör i potatissäckar. En av årets nykomlinga, Henry Sjölander, gjorde flera oförglömliga figurer, bl.a som en av ortens ledande företagare, trävarufirmans Lena Pousette som ordvrängande, vikarierande rektor. "Här i skolan finns det ju tokstollar. Vi har ju takstolar!"

  Hemkommen kände man sig tämligen fylld av intryck och satte på TVn mer av gammal vana men hamnade mitt i en fantastisk konsert med Dolly Parton och sex skickliga musiker. Vilken otroligt bra artist hon är denna lilla människa. Inte en död punkt, fantastiska låtar och fantastiska mellansnack, som fångade publiken fullständigt. Hon pratade, sjöng och spelade på halvdussinet olika instrument, hur det nu går till med dom naglarna. Konserten var från 2003 och var bland det bättre jag sett i den vägen.