För ett drygt decennium sedan satta jag mig och skrev ned mina barndomsminnen. Det var dels ett sätt att lära mig datorn och dels som terapi efter att min hustru dött. Vartefter jag skrev kom minnena till mig och sedan hade jag från femtonårsåldern skrivit dagböcker, vilka kom väl till pass. Resultatet blev ca hundra sidor memoarer, som nu har legat till sig.

  I väntan på andra jobb har jag nu satt mig att gå igenom det där manuskriptet, sovra, stryka och lägga till detaljer. Om inte annat är det en nyttig skrivövning. Om det duger till något annat får jag se.

  Solen lyser i dag, men blåsten avhåller mig från slitjobb ute. Det springer inte bort. Men det skall komma lack med budbil, så jag kan fortsätta ute i verkstan på eftermiddagen. Beställde i går och det kommer i dag. Sånt gillar man.