Vid Vira bruk var det spelmansstämma denna dag i strålande sol. Jag for dit utan att veta något annat än att det är en trevlig plats och att spelmansstämmor har en form, som är sig rätt lik från plats till plats. men man vet ju aldrig vilka som kommer och hur speltillfällena skall arta sig.

  Det blev i alla fall bra med övning av allspelslåtar, inmarsch till scenen och ett gediget allspel och därefter uppspelningar och buskspel. Det blev en lucka i det uppgjorda programmet, så jag passade på att dra "Tuppens visa" och en Fridolflåt på egen fiol. Sen träffade jag ett bekant ansikte i mängden av okända spelmän från stockholmstrakten. Vi har sett varandra och känt igen varandra i trettio år men aldrig träffats lite närmre. Nu blev vi efter en stund en tvåcylindrig motor i ett större gäng, som anslöt vartefter. Vi hann beta av en ansenlig repertoar innan hans buss gick och min mage ville ha något i sig.

  Borta vid kaffestugan satt då ett gäng riktiga dängare och spelade gamla jazzstandards med dragspel, klarinetter, tenorsax, gitarr och bas. Det svängde och lät riktigt bra, så det blev en riktig högtidsstund att bara sitta och lyssna. Nej, jag tog mig faktiskt en svängom ochså med en närvarande dam. Basisten var på sin första spelmansstämma och fattde ingenting. Han hade trott att det bara skulle vara fioler och så fick han vara med om det här. Så det blir nog fler stämmor. Sommaren när den är som bäst, sol, musik och glada människor i en vacker miljö.

Vaknade strax efter sex med sol och klarblå himmel efter allt regn. Snabb frukost och sedan på cykeln ut en milrunda. Borta vid inägorna bortom masugen var det full aktivitet. Ett par tranor i skogskanten, ett rådjur med två kid, som hoppade omkring i det höga gräset och lite längre bort ett till, som gick över vägen och sen stannad och poserade bland hundlokan. Bättre start på dagen kan man väl inte önska sig en sommarmorgon.

Morfar bor på ett smultronställe. "Nam nam" säger Tove och låter sig väl smaka.