Jag kom mig iväg. I går eftermiddag anträdde jag färden längs smala, krokiga vägar, som jag aldrig åkt tidigare och kom fram till mitt övernattningsställe på en så gott som öde camingplats. Det forna tältlivet med spel till långt in på natten har helt upphört. Har folk blivit gamla och bekväma?

  Alltnog, starten på stämman var en konsert i bygdegården med Ö.R.A., som står för Örjan Englund, Robert Larsson och Anders Mattsson. Det blev en fröjd för örat och skrattmusklerna. När man behärskar instrumenten så som de här tre gör, kan man kosta på sig att stundom plocka in små musikaliska gags i låtarna, som gör det hela väldigt kul och njutbart. Och jag tror att det just är det där "stundom" som är grejen. Det kommer inte i varje låt utan plötsligt och oväntat, som skämt skall göra för att gå hem.

  Efter konserten utbröt småningom någon sorts buskspel av oss tillresta plantor, men det blev inte så sent eftersom lokalen bommade igen kl. 23 och myggen var besvärande utomhus. Jag promenerade tillbaka till campingen i skumrasket längs skogsstigen och intog mitt kvällste vid en flämtande låga från spritköket. Total tystnad.

  Efter modifieringarna i bilen fungerade nu nattlägret perfekt, så att jag nu kan sträcka ut mig ordentligt i hela min längd. Men jag kom på att jag också bör ha min lilla fotogenlykta med, för kvällstrevnadens skull.

  Morgonen var gråkulen och jag fann för gott att fara ned till kyrkan, där man redan kl. 10 skulle framföra folkdansmässan "Träd in i dansen". Det blev riktigt fint med vallåtar på horn från läktaren, spelmanslåtar från Vendelbygden i koret, kör, dansare och ett ackompanjerande musikkapell.

Den gamla kyrkans målningar håller på att renoveras. Därav den konstiga inredningen på bilden.

  Själva stämman, som var åratal sedan jag besökte, höll stilen med Sonja Sahlström som spelledare för allspelet, Ditte Andersson som konfrecier och en räcka av duktiga spelmän på scenen. Buskspelet till gagn hade man också satt upp några partytält, ifall regnet skulle komma. Det höll emellertid uppe tills jag lämnade platsen på eftermiddagen, nöjd efter goda spelstunder med bekanta och obekanta. Det som glatt mig särskilt på de här stämmorna är alla glada återseenden. De har värmt.