"Blodnävan brinner mot urgråa hällar" skrev K A Grandin i en minnesvers om en Roslagsspelman. Blodnävan är också karaktärsblomma på Kökar och blommar just nu med sin intensiva färg.

  Bilden av den gamla fiskebåten av trä, som kommer knattrande i sundet med tändkulemotor, är en perfekt bild av Ålands utskärgård. Här finns ännu kvar mycket av det liv som var vardagen även i Roslagen, men som snabbt håller på att rationaliseras bort i vårt moderna samhälle.

  Just i en sådan båt fick jag, vid mitt första besök på Kökar 1977, följa med den gamle fiskaren Oskar Holmström ut och vittja flundrenät. Jag satt i fören när han tuffade fram i god fart mellan de uppstickande röda granithällarna. Han såg att jag såg orolig ut och sa lite plirigt med sin typiska Kökardialekt: Dom ligger still - jag vet var dom finns!"

Tre dagar med "Våra skärgårdars kör" på Ålands sydligaste ökommun Kökar, en märklig plats med karg natur, där tretusenåriga boplatslämningar finns, där sjömän haft en viktig knutpunkt och där franciskanermunkar byggde ett kloster på 1400-talet. Grundresterna kan ännu beskådas.

  Vi var där för en årlig körträff med konsert i S:ta Anna kyrka på lördagskvällen. Men i år sammanföll det med den trettionde Franciskusfesten, som samlar många besökare. "Här möts skärgårdsbor och turister, biskopar, miljökämpar,fredsvänner, ekumener, musiker och poeter." Så det blev lite extra inslag i år.

  För egen del deltog vi i körsamkvämet på fredagkvällen med mycket sång och musik, på den plats där munkarna en gång hade sin trädgård för läkeörter. Vi följde med på en guidad vandring på Hamnö, där Philip Hällund berättade initierat om öns historia. Vi repeterade på eftermiddagen och hade sedan vår körkonsert, som blandades upp med Ellingtonlåtar på klarinett och piano.

  Söndagen ägnade vi åt egna strövtåg längs utprickade vandringsleder och besökte bland annat den tretusenåriga boplatsen "Otterböte", där säljägare slog sig ned under bronsåldern. Platsen var mycket väl vald av många anledningar. Den var vindskyddad, den hade en god hamn och där fanns en källa.

  Mitt första besök på Kökar var 1977, på en målarkolloni arrangerad av Ålands konstförening och Roslagens Konstnärsgille. Jag har sedan besökt ön två gånger senare, åren 1997 och 2000, som musiker och har alltid blivit oerhört väl bemött, så även denna gång. Vi hade dessutom en sagolik tur med vädret med lugna, soliga sjöresor genom den fantastiska skärgården.