Har i dag sett en fin dokumentär om den fantastiske regissören Milos Forman, som jag följt ända sedan genombrottet med "En blondins kärleksaffär". Vilket levnadsöde, från föräldralöst krigsbarn till firad regissör. Vilken fantastisk karriär som filmskapare, med "Gökboet" och "Amadeus" som höjdpunkter. Det var fantastiskt att se platserna i Prag, där hela "Amadeus" spelades in, de genuina 1700-talsmiljöerna som man kände igen från filmen, men nu fyllda med bilar och människor i modern klädsel. Det kändes ju också som en saga med lyckligt slut, eftersom han nu kan återvända till Prag, som erkänd filmkonstnär, och umgås med sina kvarvarande släktingar. Båda hans tvillingsöner arbetar för övrigt inom teatern. Kändeplötsligt en längtan att få se den staden i verkligheten.

Följaktligen har tomtarna fått flytta till loftet och bonaderna åkt ned från väggen. Granen ligger sedan länge på brashögen, då den inte längre fattde ett barr. Dagen ser lite ljusare och vänligare ut än gårdagen, då blåsten slet i trädkronorna och man inte ville gå ut.

  Nu har jag plockat fram altblockflöjten och gett mig den på att få hjärnan att tänka om i notbilden. Plötsligt är ju lägsta tonen F istället för C och då blir det nya toner på alla grepp. En viss hjälp har jag av att ha spelat klarinett tidigare, för där ligger greppen så i det låga registret, medan det höga stämmer med sopranflöjtens grepp. När jag övar sopranflöjt kör jag med öronproppar, det behöver jag inte med altflöjten, som har en mycket varmare ton.

  Sen får det väl bli ett motionspass med veden i dag, när vinden har mojnat.

Det är frustrerande att inte ha sett ens de nominerade filmerna, när man är filmintresserad men inte kommer iväg. Men av alla klipp jag sett tror jag att Troells film var en värdig vinnare av alla de priser den fick. Förmodligen skulle den ha haft bagge för bästa regissör också, men det säger sig kanske självt, att om både bästa manliga och bästa kvinliga huvudroll och bästa manliga biroll gick till samma film, så måste den haft en djäkligt bra regissör och då kunde någon anna få den baggen. Annars blåste snålblåsten mest över Lars Rudolfsson, som gick lottlös trots flera nomineringar. En festlig gala var det i alla fall och Johan Glans skötte värdskapet just med glans.