Nu ligger isen tjock över vår lilla sjö. Den är så klar att man ser vid sprickorna att tjockleken är runt 15 cm. Håller sig nu snön borta, så har vi perfekta förhållanden för att ta en skridskotur runt sjön. Det var minus tio grader i natt och kylan ser ut att fortsätta.

Vi tillbringade tre dagar i Norrmalmskyrkan, för att fylla upp kyrbänkarna vid två olika gudstjänster i Gardells dramaserie "De halvt dolda". Mörk kostym gällde och kostymflickorna försåg mig med en stilig fluga, som fick mig att känna mig som en "församlingsäldste". Vid två tillfällen ledde detta istället till, att jag blev plockad ur bild, därför att min utomordentliga personlighet stal intresset från huvudaktörerna. Vid andra tillfällen fick jag flytta på mig, för att min flint lyste som en fullmåne i bilden, när dom plåtade bakifrån.

  När jag nu sett resultatet finner jag att mitt ansikte skymtar halvsuddigt en sekund i bakgrunden vid två tillfällen och att min flint finns med i ett hörn, plåtat uppifrån. Det var allt som blev kvar av mig efter de tre dagarna. Bortsett från det är serien otäckt bra på något infernaliskt sätt.

  Apropå flinten kom jag att tänka på mitt hyss på femtioårskalaset, då dottern fick måla ett ansikte uppepå min flint, så det log mot gästerna när jag tackade för uppvaktningen. Kanske borde pröva det vid nästa statering, få se om det slår an?