"Tiden är ingenting", skrev Hans Alfredsson en gång och man kan undra vart den tar vägen, hur något som inte finns ändå kan försvinna. En månad i morgon sedan tillvaron förändrades, elva år sedan vi senast hälsade på, trettiotre år på ett ställe som egentligen var fel för mig, men som är rätt för mina barn och deras barn, halva livet, jag går på en barrtäckt stig nere i Småland för sextio år sedan och känner skogens dofter, allt passerar genom hjärnan på några sekunder, minnena från barndomen är lika klara som de från i går. Tiden är ingenting.

  Det är måndag kväll och tystnaden är total, sedan jag stängt av Komisarie Montalbano. Där är en sådan befriande humor invävd i den italienska deckarserien och sådana fina miljöer och allt behöver inte visas i detalj. Vi vet ju ändå. Vilka bilder fick man inte i hjärnan förr, när man hörde deckarföljetångerna på radion? De var minst lika spännande som alla rårealistiska bildsekvenser som nu produceras, bara för att det går att göra det. Men det är ett val man gör och det är inte alltid till gagn för berättelsen.

  Om jag gör paus i skrivandet stänger skärmsläckaren av och slumpgeneratorn presenterar slumpvis valda bilder ur min bildmapp. Där finns mycket att välja på, sedan jag blev digital för tre år sedan, och plötsligt är tiden där och spökar igen. Jag blir direkt återflyttad till de platser, där jag tagit bilderna. Det spelar ingen roll om det är ett, två eller tre år sedan. Känslan är precis likadan. Jag är där NU. Upplevelsen är helt färsk. Tiden är ingenting.

Morgonen ägnades åt att få ut mina reklamblad till strategiska punkter, varvid jag besökte Roslagens båda färjeterminaler. Det blev några mil men var soligt och fint, så jag försökte se det som en semesterutflykt. När jag ändå var ute på Rådmansö passade jag på att svänga ned till Gräddö och hälsa på gamla spelkamrater, som jag alltför länge försummat. Det blev en god pratstund och förhoppningar om att ses snart igen med våra instrument.

  Eftermiddagen har jag sen tillbringat i verkstaden med att putsa upp gamla grejor till boden. Sen blev det en cykeltur till affären och gräsklippning som ett avslutande motionspass, så jag lär vara nöjd med denna dagen.