Gårdagen ägnades i stor utsträckning åt att skapa luft och ljus genom att avlägsna skymande vegetation. En stor asp har länge stått lutad mot en björk, som stoppade den i fallet. Den var murken inuti, så det var inget problem att kapa av den. Problemet var att få den att släppa från björken. Om man inte har egna krafter får man ta till teknik.

  Tog fram mitt gamla spel med två block och rejäl lång lina. En krok i rotändan på det lutande trädet och en annan en bit upp i ett träd en bit ifrån. Efter att ha flyttat och testat åt lite olika håll fick jag änden att släppa från backen och sen var det bara att dra. Fördelen var att man kunde stå en bra bit ifrån och dra och inte riskera att komma ivägen när stammen rasade ned. När den väl släppte gick det fort.

  Roligt "Dobidoo" i TV på kvällen och en bra film på femman, men oändligt lång p.g.a alla reklamavbrott. De är en styggelse.

  I dag gråväder på morgonen. Städning och viss ommöblering inomhus och Ewa satte upp rena gardiner så det blev fräscht i fönstren. Sen hade det klarnat upp och vi lastade cyklarna på bilen och for till Skebo. Ställde bilen vide en skogskörväg och cyklade upp genom skogen till Norrsjön i Stabby och vidare runt Broby och Skebovägen tillbaka. Det blev ca 1,5 mil och kändes som ett mycket bra sätt att ta vara på det vackra vädret. Ytterligar inmutningar på kartan. Några kantareller har jag hittat också som krydda till middagen.

  I kväll blir det Björn Skifs tillbakablick som första prioritet. Där tror jag det finns pärlor.

En dryg mil blev det i dag. Bestämde mig för att utforska möjligheterna att lägga i kanadensaren uppe vid Sonöbron. Det visade sig svårare än väntat. Den gamla vägbanken på västra sidan är tydligen i privat ägo, så där gick inte att komma ut alls, och på östra sidan är det ganska brant och blir troligen svårt att kliva i, även om man nog får i båten. Får forska vidare i detta via dom som säljer fiskekorten. Dom måste ju kunna hänvisa en väg till sjön, inte mycket idé att sälja kort annars.

  Tog några bilder efter vägen. Otroligt med svamp i skogen efter allt regnet. Både kroppen och själen känns mycket bättre efter utflykten.

Den stora pilen står vid sjön Syningens strand, en av många sjöar som håller på att växa igen i Roslagen. Den påminde mig om en gammal målning av Carl Fredrik Hill.

Ännu tydligare blir det nedan skildrade förhållandet om man ser bilden i svart-vitt.

Vilken färg har en svart asfaltväg? Dum fråga, svart så klart. Men när det gäller bild och att avbilda en sak, så får man inte stirra sig blind på lokalfärgen. Då kan plötsligen svart vara vitt. Det behövs bara lite regn och sen sol på den fuktiga ytan. Det är alltid ljuset som skapar bilden och det är det man skall betrakta.

Jag såg henne försvinna som en grå skugga, när jag gick ut och hämtade tidningen klockan fyra en morgon, då jag inte kunde sova. Nu kom hon mitt på ljusa dagen in genom grindhålet och fram till äppelträdet. Grannen råkade smälla igen dörren precis när jag skulle ta bilden av äppetjuven, så det blev i språnget.

Den gamla dressinen står vid Sveriges äldsta järnvägsstationsbyggnad i Järle.

Den här lilla skaran mötte oss på stigen mot Luossastugan