Aspkyrkan har nu fått sitt lövvalv

Tidig morgon med matbrödsbak. Var sedan ute i verkstaden för att reparera en inlämnad skåplucka, i väntan på att min läkare skulle höra av sig. Jag behövde såga till en bit och under de två minuterna jag hade sågen igång och öronskydden på, passade han på att ringa, utan att jag hörde det. Det kallas "timing" och det blev att beställa ny telefontid.

  For sedan till Återvinningsstationen med släpet fullt av utrensad bråte. Det är en befrielsens institution och man känner sig alltid så lättad när man åker därifrån. Där är också så roligt att se, med vilken fermitet och målmedvetenhet människor gör sig av med sitt överflöd. Alla jobbar snabbt och med full koncentration. Kanske en del skäms för att visa vad dom slänger. Det har jag aldrig gjort. Det jag har slängt har varit uttjänt.

  Man skall sova middag. Dels för att det är vederkvickande och behövligt om man går upp tidigt och kommer i säng sent. Men också för att det är just då man får telefonsamtal och en del av dom kan gälla jobb. Preliminärt blev ett sådant inbokat i dag, just en kvart efter att jag lagt huvudet på kudden. Förargligt men bra.

  Det blev sedan ytterligare en biltur under dagen, men nu till Norrtälje. Lämnade affischer på Turistbyrån och fick tipset att göra en mindre folder, som inte tog så stor plats i deras hyllor och som man kan lägga ut t.ex vid färjeterminalerna. Det får väl bli nästa mål då. Var sen till färjhandeln och fick hjälp att välja ut en lackbets till skåpet jag skall renovera. Det blir en ny erfarenhet att se hur den verkar. Får prova på en osynlig del först.

Matbrödsbak i tidig morgon. Väntade sotarbesök och ville hinna undan med en del. Han kom först på eftermiddagen med sedvanlig städning som följd. Blåst och regn större delen av dagen. Vilken tur att jag hann klippa allt gräset i går eftermiddag. Kl 18.30, när jag skulle fara till körövning, var det plus fem grader ute. Bilden visar kontrasten från i lördags.

  Har ägnat mycket tid i dag åt att skriva ut text och plocka ut melodi och harmonier till en rolig visa, som jag fann på en skiva. Refrängen gick bra, men versen var inte helt lätt att klura ut. Lyckligtvis fick jag  tag i tonsättaren på telefon och får förhoppningsvis den rätta versionen per post. För övrigt lite småplock i hyresrummen innan kvällens körövning.

I går fick jag dörren på plats nere i källartrappen. Det blev en lite märklig konstruktion för att täta inkiket upptill, där väggen sneddats av för att man inte skall slå i skallen. Men man tänker inte på det, mer än just när dörren rör sig. Då följer en bit av taket med, lustigt nog. För övrigt mycket plock under dagen och en rejäl förmiddagslur efter den tidiga morgonen. På kvällen övning tillsammans med Lohäradskören. Två av Olle Adolphssons visor skall finslipas med gitarr och solist till kören. Det är inte direkt lätta arrangemang han har skrivit, men kan Göteborgs kammarkör så kan väl vi. Jag får leka Olle, vilket gläder mig.

Det kommer att bli delvis nya grepp i sommar, för att klara överlevnaden, och det krävs en del nytänkande och förberedelser, så att man står rustad när det är dags. Detaljerna får vi återkomma till, men gårdagen ägnades åt skyltmålning och städning av hantverksboden, där sortimentet skall förnyas men inte nödvändigtvis med nya saker. Jag har också ett renoveringsjobb på gång i verkstaden, men det är ett sådant man gör en kvart åt gången på, där fanerbitar skall lappas i en bit i taget. Sen får man göra annat under torktiden.Mellan regnskurarna hann jag också njuta lite av naturen runt knuten. Krikonträdet slår just ut i blom.

  Detta är skrivet i ottan, då herr Tyson kom och väckte mig och ville ut klockan 03.45 och det sedan var lygens att somna om. Det konstiga var, att jag släppte ut honom i går kväll innan jag gick och lade mig. Det får bli en lur under dagen. I kväll skall jag öva med Lohäradskören.

 Inget stort jobb men i alla fall en gammal karmstol med brutna tappar i ena karmen. Det blir lite pyssel att ersätta dem och få stolen att hänga ihop igen utan skämmande skruvar. Det värsta är att alla skruvhål från tidigare lagningsförsök har trasat sönder träet och gjort skadan värre.

  Har även satt nytt glas på en tavla, som kraschats under syrrans flyttning. Passade på att även byta paspaton till syrafri kartong, så resultatet blev väldigt fräscht.

  Kall blåst och ett par minusgrader lockar inte till utevistelse. Får motionera i trappen.

En bild från viken innanför Ornöfjärden.

Det blev en solig dag äntligen. Jag har varit ned och kollat isen på vår lilla sjö. Den är nästan åkbar igen, om man väjer för en del snöfläckar. Tog sedan en tur upp till Grisslehamn med bilen för att leverera stolarna och passade på att se mig om lite, när jag ändå var där. Turistidyllen ligger ännu i vintervila, men solen fick det i alla fall att se välkomnande ut.

  På hemväg passerade jag mitt gamla boställe, där jag levat mer än hälften av mitt liv. Man tycker att det borde kännas någon saknad, men jag kunde inte känna det. Alltså hade jag inte mer där att göra.

  I dag har jag blivit kallad till ännu en provfilmning, så på onsdag skall jag pussla in två ärenden i storstaden igen på samma resa. Det har även öppnats en möjlighet att få börja lira lite tradjazz igen, men med banjon den här gången. Det ser jag fram emot.

Ni kanske minns hur det såg ut med pinnhögen i plastkassen:

http://trubaduren.bloggagratis.se/2009/01/ Efter lite plocke pinn och pusselläggande lyckades jag para ihop de delar som hört ihop. Det var tre och en halv stol som kom i det skicket, de andra hängde ihop. Men nu är allt omlimmat och ommålat och får torka över helgen före återleverans. Jag är lika glatt förvånad varje gång jag ser resultatet, att det går att återanvända. Nu håller dom en generation till. Det är mitt lilla bidrag till miljödebatten.

Nu står sex stolar nymålade och väntar på slutstrykning i morgon. Torktid åtta timmar. Då är inte läge att börja damma med något där ute, utan då får man ägna sig åt något annat.

  Gårdagen hann jag med två provfilmningar i Stockholm, för helt olika projekt. Kändes som att det gick bra på båda ställena, men sen vet man aldrig vad regisören tycker, vad han vill ha för typ. Bara att vänta och se. Mellan tagningarna hann jag inta lunch i Saluhallen vid Östermalms torg, ett favoritställe vid tillfälliga besök i staden, ett koncentrat av intryck.

  Andra stället i går var beläget nedanför en halvkilometer lång backe från Tunnelbanan. På återvägen var det alltså uppförsbacke och sen in genom en lång gångtunnel. När jag kom fram till spärrarna kunde jag inte hitta min för dagen nyköpta biljettremsa. Den hade åkt ur fickan i korridoren på väg ut från audision.

  Jag fick tag i filmflickan på mobilen och hon hade hittat remsan och lade den där på ett bord, medan jag spurtade nedför backen en andra gång. Biljetten låg där och väntade på mig och sen var det bara att ta den långa uppförsmotan en gång till och så genom tunneln. Så fick jag min motion den dagen. "En gång var jag där två gånger."