"På den blommande stig...."

Efter en stunds jobb i verkstaden på morgonen for jag in till Stockholm i två ärenden. Dels att äta lunch med min första lekkamrat Gunnar, som jag återsåg på begravningen i fredags. Han var fem och jag sex år fyllda, när vi träffades första gången i Hammarby by på Väddö. Jag kom flyttande från småland, där jag levt mycket isolerat utan lekkamrater. Där var det gamla jordbrukarparet farbror Pettersson och tant Signe mitt närmaste och vanligaste umgänge utanför familjen. Men i Hammarby fick jag flera lekkamrater.

  Gunnar och jag hängde inte ihop jämt men var tillsammans till och från under skolåren. Sen gick vi olika hantverksutbildningar, han i Tyskland till guldsmed och jag på internat i Upplands Bro till möbelsnickare och vi har bara setts sporadidkt under åren som gått. Men det har alltid kännts roligt att träffas igen och utbyta erfarenheter. Så också denna gång.

  Det andra ärendet var till Roland Wiklunds violinateljé för att värdera ett par fioler. Det blev plus på ena hållet och minus på det andra, kan man säga. Men jag fick goda råd om vad jag borde göra åt dem, då båda behöver smärre ingrepp för att bli i bästa spelskick. De åtgärderna tror jag mig om att klara själv, så det är väl bara att ta en i taget, så man har den andra att spela på under tiden.

  På hemväg besökte jag sonen och hann även med en liten promenad vid Angarn, där bilden ovan är tagen. På hemväg såg jag tre rävungar leka på ett ställe i kvällssolen, men där gick inte att stå med bilen, så jag lyckades inte fånga dom på bild. En cykeltur dit en tidig morgon kunde kanske vara värt besväret.

Tranparet var ute på spatsertur Vid Kristineholm, men jag såg inga ungar. I skogen vid stora stenen var det däremot ett väldigt liv, när jag tog en kvällspromenad. Det var större hackspetten som hade bo i en asp och ytterligare ett fann jag på hemvägen med samma symfoni.

Aspkyrkan har nu fått sitt lövvalv

Tidig morgon med matbrödsbak. Var sedan ute i verkstaden för att reparera en inlämnad skåplucka, i väntan på att min läkare skulle höra av sig. Jag behövde såga till en bit och under de två minuterna jag hade sågen igång och öronskydden på, passade han på att ringa, utan att jag hörde det. Det kallas "timing" och det blev att beställa ny telefontid.

  For sedan till Återvinningsstationen med släpet fullt av utrensad bråte. Det är en befrielsens institution och man känner sig alltid så lättad när man åker därifrån. Där är också så roligt att se, med vilken fermitet och målmedvetenhet människor gör sig av med sitt överflöd. Alla jobbar snabbt och med full koncentration. Kanske en del skäms för att visa vad dom slänger. Det har jag aldrig gjort. Det jag har slängt har varit uttjänt.

  Man skall sova middag. Dels för att det är vederkvickande och behövligt om man går upp tidigt och kommer i säng sent. Men också för att det är just då man får telefonsamtal och en del av dom kan gälla jobb. Preliminärt blev ett sådant inbokat i dag, just en kvart efter att jag lagt huvudet på kudden. Förargligt men bra.

  Det blev sedan ytterligare en biltur under dagen, men nu till Norrtälje. Lämnade affischer på Turistbyrån och fick tipset att göra en mindre folder, som inte tog så stor plats i deras hyllor och som man kan lägga ut t.ex vid färjeterminalerna. Det får väl bli nästa mål då. Var sen till färjhandeln och fick hjälp att välja ut en lackbets till skåpet jag skall renovera. Det blir en ny erfarenhet att se hur den verkar. Får prova på en osynlig del först.

Nu blir det officiellt. Jag har satt upp skyltarna och "Sanddalens Bed & Breakfast " öppnar i Edsbro, för att ta emot resenärer som har vägarna förbi. Två sammanhängande rum med en bädd i varje och egen utgång mot tomten har jag fixat till. Här finns en hel del att titta på i grannskapet, som jag gärna tipsar om. Och skulle man vilja ha lite musikunderhållning i trädgården på kvällskvisten går det nog att ordna det också, om vädret tillåter.

  I går kväll blev det mycket musik, då körerna först hade konsert i Lohärads kyrka och därefter körfest tills timman blev sen. Det blev ett fantastiskt knytkalas och mycket entusiastisk allsång och en del folkmusik dessuton. Jag fick också tillfälle att bjuda på ett par extra Olle Adolphssonvisor, förutom dom som ingik i konsertprogrammet.

Även i den mörkaste skreva kan en liten blomma finna en plats att slå ut.

Dagen har präglats av att jag har varit på begravning på eftermiddagen. Även om en del blev gjort på förmiddagen, så var tankarna i förväg och bearbetade vad jag ville säga vid minnesstunden. Den bortgångna har jag känt i nära 60 år, först som vår närmaste grannfru och mamma till min första lekkamrat när jag var sju år. Jag hade tidigare levt mycket isolerat. Senare fanns hon som trygg husmor bland en massa vuxna barn och ungdomar med kompisar som umgicks i det stora huset. Och på senare år som ständigt uppmuntrande pensionär i publiken vid våra framträdanden på olika visscener. Hon blev 92 år och hade ett fint liv och det blev många glada återseenden vid sammankomsten. Men man åker hem med många obearbetade känslor efter ett sådant möte. Den kraftiga blåsten och kylan har heller inte inbjudit till promenader, som annars är välgörande, när man vill rensa hjärnan. Men nu har jag i alla fall gått igenom morgondagens körstycken och mina Adolphssonvisor, så att det känns lugnt inför konserten i Lohärads kyrka.

Matbrödsbak i tidig morgon. Väntade sotarbesök och ville hinna undan med en del. Han kom först på eftermiddagen med sedvanlig städning som följd. Blåst och regn större delen av dagen. Vilken tur att jag hann klippa allt gräset i går eftermiddag. Kl 18.30, när jag skulle fara till körövning, var det plus fem grader ute. Bilden visar kontrasten från i lördags.

  Har ägnat mycket tid i dag åt att skriva ut text och plocka ut melodi och harmonier till en rolig visa, som jag fann på en skiva. Refrängen gick bra, men versen var inte helt lätt att klura ut. Lyckligtvis fick jag  tag i tonsättaren på telefon och får förhoppningsvis den rätta versionen per post. För övrigt lite småplock i hyresrummen innan kvällens körövning.

Jag håller på med den sista finputsen inför öppnandet av B & B på måndag. Sanitetsutrymmena har fått en extra omgång, lampor monterats, tavlor hängts upp, sängar bäddats, lektyr utvalts till läshyllan, hantverket getts en bättre exponering o.s.v Levererade även ett utfört reparationsobjekt under förmiddagen och passade på att hälsa på syster och montera ihop en ny trädgårdsmöbel. Från det ena till det andra med andra ord. I kväll har jag sedan ägnat en god stund åt fiolen, som känns allt bättre och inspirerande att spela på. Lite nytändning för låtspelet faktiskt.

Gjorde snabbvisit på auktion i Skebo på pingstaftonens förmiddag och gjorde ett par bra inrop, men for hem till lunch och för att ta emot lilla Tove, som skall vara hos mig hela helgen. Sen kom även hennes morbror brummandes på sin hoj, så vi blev tre till kvällen. Värmen har nått högsommartemperaturer både i går och i dag, så man har fått tänka sig för.

  Promenaden till affären blev på tidig förmiddag med Tove i vagnen. Fick köpa en vattenflaska, så vi hade att dricka på hemvägen. Sen har vi mest varit inne i svala huset med olika sysslor fram till kvällen. Då tog vi vår första riktiga skogspromenad, där Tove gick själv hela rundan, ca 200 m på skogsstig och lika långt på grusvägen. Hon verkar väldigt obekymrad av oländigheter som höga grässtrån och kvistar som är i vägen.

  En ny upptäckt var de lena granskotten på en liten gran alldeles brevid stigen. Dom stod hon länge och kände på. Sen blev myggen irriterande, så vi drog upp kapuchongen. Inte ett pip om hon kom några meter efter, för att jag ville ta bilder. Hon kom lugnt knallande efter och tog med sig några tallkottar på vägen. Sen satt vi och kopplade av i gungan efteråt, innan det var dags för nattfösaren. Att ha besök av ett sådant här litet energiknippe är en stor lycka och fyller ens tid fullständigt. Nu sover hon, utmattad av dagens arbete.