Dagen har i stort sett gått åt till administartion. De nedan nämnda annonsbestyren var bara en del. Plösligt dök det upp fastihetsdeklaration och annat som också skulle åtgärdas och tiden går. Parallellt med detta har jag till och från nött på en gammal vals, som jag förhoppningsvis skall kunna till kvällen för ett vist ändamål.

  Jag har installerat en nygammal skivspelare till mina LP-skivor. Stiftet i den gamla var förstört och ett nytt skulle möjligen gå att skaffa för flera hundralappar. Då hittade jag på auktion en mycket fin spelare, som ingen bjöd på. Hundra spänn var värt försöket, och den funkade. Det var så jag hittade valsen. Nu blir det väl att lägga på en platta då och då och se om man gör nya upptäkter.

Nu har jag fått ägna sammanlagt sex timmar bara åt ENIROs kataloguppgifter, bara för att dom krånglat till hela hanteringen med delad försäljning av katalog- och nätuppgifter, allt för att lura kunderna på så mycket pengar som möjligt.

  Jag har tidigare blivit uppringd av en falsk försäljare, som uppgav sig sälja ENIRO-annonser. Honom lyckades jag avslöja och avspisa. Nu ringde en ny, som ingen på ENIROs kundtjänst kände till eller hade några uppgifter på, med påföjld att jag trodde det var en ny bedragare. När jag äntligen fick tag i chefen blev det klarlagt, att personen i fråga var så nyanställd, att han inte hade kommit in i systemet.

  Jag vill gärna varna all att vara på sin vakt, när det ringer försäljare av kataloguppgifter. Det finns en hel flora av skumma företag som försöker sko sig i ENIROs namn. Men jag tycker ENIRO också har ett ansvar för detta genom den här konstiga uppdelningen av försäljningen.

Dagens cykelutfärd var ganska planlös, men förde mig till ett ställe jag aldrig tidigare besökt, ett ställe dit solen inte når, åtminstone inte så här års. En oemotståndlig skogskörväg lockade mig att lägga i ettans växel och sakta trampa mig fram, tills vägen tog slut och övergick i en smal gångstig. Vägen förde mig runt till den branta norrsluttningen söder om kyrksjön och slutade vid en murken lada.

  Följer man stigen vidare kommer man upp vid fornborgen. Ladan kan möjligen haft någon funktion för sjöfarten, på den tiden sjön ännu var farbar. Nu är där bara vass sedan den stora sjösänkningen. Men det finns även igenplanterade inägor i närheten, så den har kanske bara rymt hö. Nu återgår den sakta och obevekligt till naturen.

  I slänten mot sjön står en jättetall, vars rot är flera gånger så tjock som normalträden runt omkring, och där finns också offantliga granar, som man står lite vördnadsfull inför.

Gårdagen bjöd på strålande väder liksom i dag. Jag for till Vallentuna och ägnade mig åt barnbarnet medan föräldrarna målade febrilt i sitt hus. Det blev en långpromenad med barnvagnen och därefter lek på golvet. Promenaden gick ned till Vallentunasjön, där det var full fart på fågellivet och en man hade en välbesökt utfodring.

  Roligt att se lite nya vyer och få motion och umgänge i ett svep. Lilla Tove tar sig nu fram i rask takt på golvet och gör duktiga försök att komma på fötter, när hon får något att greppa i.

  Kvällen ägnades åt umgänge med sonen, som kom på snabbvisit, och sen  "Livet i Fagervik" på TVn. Den serien är bra. Fick också påringning om statistjobb i kommande Beck-film, som jag antog. Det blev dock inte just det jag var in och provfilmade för, utan en annan gubbe.

Stolen är hel. Visserligen var den säkert målad från början, men nu får den vara i sitt naturliga tillstånd med lagningar och de skavanker den har.

Var så god, nästa!

Om gårdagen bjöd på dagsregn och blåst, så är denna dagen dess motsats, med klarbå himmel och svaga vindar. Det manar till uteliv, men en del måste uträttas inomhus först. Den gamla stolen skall bli hel och klar innan jag ger mig ut på någon utflykt. Morgonen har ägnats åt filmredigering.

Vi hade i alla fall inte tur med vädret, men femton entusiastiska skogsluffare gav sig ändå ut på Roslagens Naturskyddsförenings exkursion i skogen norr om Edsbro, närmare bestämt vid Blommenskärren väster om Lissnorrsjön. Huvudsyftet med träffen var, att finna en del sällsynta taggsvampsarter och andra rödlistade svampar, som kunde påminna om skogens skyddsvärde.  

  Detta hade inte nått mig av förhandsinformationen, men var ändå rätt intressant. Själv är jag ju i första rummet mer intresserad av svamparter som man kan lägga i stekpannan och sådant fann vi också i riklig grad. Rätt som man gick där, stack kantarellerna upp sina gula trynen i stora kollonier. Jag var dock inte försedd med korg, så andra fick ta hand om det jag fann. Regnet har småstrilat hela tiden men inte besvärat oss nämnvärt, då alla klätt sig förståndigt.

  Extra intressant i gammelskogen var flera gamla bronsåldersrösen och en tydlig kolbotten, där man lätt kunde tänka sig har det sett ut när milan stod där. De flesta av mina bilder blev tyvärr lite suddiga på grund av fukt på linsen.

Gårdagens stora upplevelse var musik- och ståuppshowen "Fyra lyckliga män" på Scalateatern i Stockholm. Tre timmar inklusive paus och inte en bortkastad minut. Genialt, roligt, tänkvärt och musikaliskt. Om den dyker upp någonstans, gå och se den. Lasse Eriksson, Jacke Sjödin, Staffan Lindberg och Erik Lidholm heter de fyra lyckliga männen, som gjorde publiken mycket lycklig. TV borde spela in den, men frågan är hur man skall kunna förmedla en del av numren i rutan.

  Vi hade en otrolig tur. Det här var en extra insatt föreställning och ingen vet när och om showen dyker upp igen. Ännu större tur hade det finlandsavenska par, som intog platserna bredvid oss minuten innan det började. De hade flanerat förbi tre minuter i tre, på väg till något obestämt matställa, och undrat vad som var på gång. De bestämde sig snabbt, fick två icke uthämtade biljetter och var överlyckliga,när vi pratades vid i pausen.