I förra veckan låg det massor av fallfrukt under äppelträdet och jag funderade på att göra en liten städning där med skyffel och skottkärra. Men det blev inte av då och i dag upptäckte jag att vartenda äpple var borta. Då såg jag plötsligt bilden framför mig igen från i förrgår natt. Jag fick en stunds nattvaka och gick ned i köket och drack lite vatten men tände aldrig någon lampa. När jag står där med glaset märker jag plötsligt att någon iakttar mig. En råbock står i stolplyktans sken några meter från huset och tittar in på mig. Vi står helt stilla båda två i en minut, sen lyfter jag glaset och säger "skål!". Då sticker han iväg ut genom grindhålet. Han hade naturligtvis stått och kalasat på äpplen för fullt när jag kom ner. Naturen städar sig själv.

Det fina pelarbordet har farit hem. Det var en oerhört smart skapelse, som med några enkla handgrepp gick att förvandla från runt soffbord till ovalt matbord för åtta personer. Det var bara ett aber, som jag kunde upplysa ägarna om. När man fällde ned stödbenen kunde man klämma sig, om man höll fingrarna på fel ställe. Det var det jag gjorde och utökade samtidigt mitt ordförråd med sådant som inte lämpar sig för tryck. Jag fixade till två nya iläggsskivor också, då de gamla hade förkommit.

  Nu är nästa bord också på gång att bli färdigt med en renoverad lackyta. Dom röda stolarna är färdiglimmade och väntar på lite färgförbättring på de lagade ställena. Var tyvärr tvungen att bryta en hel liter bara för detta, men det kanske är något annat som behöver fräschs upp också.

  Kvällen får äggnas åt övning på körstämmor, då mycket är på gång där.