Steg upp klockan sex. Eldning, frukost och sedan tvättstugan. Övade vistexter medan jag manglade lakan. "Åkare Lundgrens begravning" av Ruben Nilsson kom plötsligt för mig i går kväll. Det var väl en passande repertoar på Alla helgons dag. Fortsatte sedan med körstämmor och altblockflöjt, som skulle användas på eftermiddagen i kyrkan, då den sedvanliga juständningshögtiden skulle förgyllas av våra sånger. Så blev det också, men jag höll på att missa övningen för att jag inte hört något om träff före och satt i godan ro vid pianot, när de ringde och undrade var jag var. Men allt var klart, så det var bara att åka.

  Jag hade ätit tidig middag för att kunna sticka direkt till stockholm efter kyrkan. Kamrat Lars och jag hade stämt träff vid Alias Teatern för att se "Ruths bok", som visade sig vara en fantastisk och djupt rörande föreställning. Jag kan bara rekommendera ett besök. I en mycket sinnrik scenografi utspelades minnesbilder ur den gamla Ruths förflutna. Hon är polsk judinna men hade klarat sig från kriget genom att emigrera till Argentina. Man får uppleva Ruth i fyra olika åldrar, ibland samtidigt med simultana reaktioner, vilket var ett mycket sinnrikt grepp. Handlingen beledsagades perfekt av en trio som spelade klezmermusik och även deltog i spelet som skådespelare. Publiken, som rymde en del spelledigt teaterfolk, ville aldrig sluta applådera.

  Vi tog oss en pratstund på ett enkelt matställe efteråt för att smälta intrycken lite innan hemfärden. Det var som i gamla tider, när vi sprang på teatern titt och tätt.