Den ter sig så olika. I dag var den i en total gråskala, med regnmoln tungt över landskapet. I går sken det upp för en stund och jag passade på då, så bilden är från i går. Men solen når knappt över trädtopparna, så det är tur att det snart vänder. Bildens vänstra del får väl symbolisera dagsläget och den högra halvan, att vi går mot ljusare tider.

  I dag var det en annan rusch i affären med fyllda vagnar inför helgen. Jag tog min lilla ryggsäcksportion, så får det bli en promenad i morgon också. Det kostar ju inga bensinpengar. Men i morgon kommer Tove, så då blir det väl att ta med barnvagnen på promenaden.

Vi har haft strömavbrott några timmar, utan synbar anledning. Tände några värmeljus och ett par andra ljus, kokte kaffe på vedspisen och led ingen nöd, men det kliade hela tiden i fingrarna, för att jag hade en massa datorjobb att göra som jag inte kom åt.

  När jag satte mig att spela piano en stund hörde jag ett skarpt klickande ljud från kammaren och gick genast och tittade. Då hade veken i ett värmeljus lagt sig, så att lågan kom direkt mot glaset i den fina ljushållaren och den hade spruckit i två delar. Lågan brann fortfarande och stearinet hade kunnat börja flyta ut, om jag inte sett det så snabbt. Sen vet man aldrig hur det hade utvecklat sig.

  Man skall aldrig lämna levande låga obevakad någon längre stund, inte ens i små ljuslyktor. Och en liten stund kan lätt bli en längre stund, om något händer på vägen.