Det känns som det har varit en mycket lång dag som rymt mycket utan att kännas stressig. Julotta i morse med glögginledning i församlingsgården och munter stämning. Sedan hem och förberedde dagens besök. Bakade sockerkaka, dukade kaffebord i salen med de helröda kopparna från barndomshemmet och dammsög golven, så att lilla Tove skulle slippa göra det, eldade och tittade över förråden och skalade största kastrullen full med potatis inför middagen. Sen satte jag på TVn med svag ljudvolym och somnade på soffan.

  Vaknade bra utvilad och hann se en trevlig dokumentär om den norske filosofen Arne Naes innan gästerna kom. Vi hade avtalat att ta promenad först, medan solen var uppe, så det var bara att dra på sig ytterkläderna och guida sällskapet på en tur ned till masugnen och fornborgen. Det blev en rask skön promenad, då det är folk som är vana att röra sig, och sen smakade kaffet förträffligt när vi kom hem.

  Mer stillsamt umgänge under eftermiddagen och sen hjälptes vi åt att ställa i ordning middagen, som i dag koncentrerades till fisk i olika former.

Tove stjäl mycket av uppmärksamheten, så liten hon är och delar generöst sin ynnest åt alla.

  Sedan gästerna farit har jag återställt vad som behövdes och kunnat ägna mig åt kvällens TV-begivenheter, vilket främst innebar "Stjärnorna på slottet". Det blir intressanta möten och sägs förståndiga saker, samtidigt som man får lära känna de här personerna både starkare och svagare sidor.Och vad har man för nytta av det? Jo, kanske man faktiskt lär sig något litet på kuppen, om sig själv om inte annat. Sen var jag tvungen att ta en paus, gå ut efter ved och få något mer i magen. Det är 5 grader minus ute.

Lilla Tove blev glad åt det mesta och har nu lärt sig att sätta upp handen och morsa, när man vinkar till henne.

Det är tur att man bor ostört i ett fristående hus, så man kan komma hem mitt i natten och sätta sig och hamra på pianot och klämma i med "O helga natt" utan att det stör någon. Det var vad jag gjorde, sedan jag letat rätt på den rätta texten. Visste inte att det fanns två olika, men i min gamla bok med julvisor var en annan, som kändes mycket obekväm att sjunga. Fel vokaler på dom höga tonerna, så att man inte kunde öppna och klämma i, som behövs på den låten.

  Efter trevligt julaftonsfirande på bortaplan, med gott julbord, fina klappar och andra delen av julkonserten på TV, är jag alltså åter i huset och har varit och sjungit i julottan med kören. Vaknade av mig själv strax före väckarklockan och var tämligen klar i knoppen. Vi avslutade med "Joy to the world", som ger tenorerna tillfälle att sjunga en solovers. Det tar vi vara på, kan man säga. Har sen eldat i spisarna och satt en sockerkaka i ugnen, då jag väntar gäster frampå dagen. Innan dess skall jag hinna ta mig en tupplur.